Guldrummet på Historiska museet i Stockholm är en imponerande skattkammare med 52 kilo guld och över 200 kilo silver. Detta är Sveriges största guldsamling och en av de främsta i Europa.
Här kan du bland annat fascineras av tre unika guldhalskragar från folkvandringstiden, silverhängen som härstammar från vikingatiden, medeltida relikskrin prydda med ädelstenar och Sveriges största samlade guldskatt, Timboholmsskatten. Bara för att nämna några exempel.
Historiska museet är en av de saker att göra i Stockholm som du inte får missa. Och när du väl är där så måste du bara se Guldrummet! I denna artikel berättar vi lite mer om denna utställning för att inspirera dig inför ditt besök.
Guldrummet – en av Europas största guldsamlingar
Sverige har en av Europas mest mäktigaste samlingar av silver och guld från förhistorisk tid. Guldrummet stoltserar med närmare 3 000 föremål från landets alla hörn. I Guldrummet på Historiska museet vittnar dessa föremål om historier från en svunnen tid.
En lag från 1600-talet föreskriver att alla guld-, silver- eller kopparlegeringsföremål som är över 100 år gamla och utan ägare ska överlämnas till staten.
Detta har resulterat i att en ovanligt stor mängd guldföremål och silverföremål har bevarats i Sverige genom åren.
Dessa dyrgripar låg ofta gömda i jorden. Pigor, drängar, torpare, änkor och småbrukare råkade då och då hitta dem under sitt arbete inom jordbruk och skogsbruk. Ofta blev dessa oväntade fynd en vändpunkt i ett annars ekonomiskt utmanande liv. Staten löste in föremålen mot pengar och skickade dem till Historiska museet.
Idag finns denna imponerande guldsamling att beskåda en trappa ner på Historiska museet, i ett specialbyggt betongvalv som ligger under den stora gården. Rummet byggdes 1994 efter ett bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Mer om Guldrummet
Om du vill läsa på lite inför ditt besök kommer här en kort sammanfattning av en del av de saker, teman och epoker som finns att hitta i Guldrummet.
Guldålder
Tiden mellan cirka år 400 och 550 kallas för guldåldern (under folkvandringstiden). Perioden från ungefär 800 till 1050 (det vill säga vikingatiden) benämns ibland som silveråldern.
Dessa beteckningar återspeglar förändringar i skandinavernas kontakter med omvärlden och tillgången på ädelmetaller från olika delar av världen.
Under förhistorisk tid fanns ingen inhemsk brytning av koppar, silver eller guld, så föremålen som kom hit smälte man ofta ned i verkstäder och omvandlade dem till nya konstverk med distinkta stilar.
Bland de äldsta guldföremålen finns spiraler från cirka 1500 f.Kr., prydnader som skandinaviska kvinnor använde runt hårslingorna.
Guld var ovanligt och tros ha haft en magisk betydelse. Ta till exempel de två guldskålarna från Halland och Blekinge, tillverkade i papperstunn guldplåt några århundraden senare. De hade ingen praktisk funktion och tros ha offrats till gudarna.
Guldhalskragar
I utställningen får du möjlighet att betrakta tre unika guldhalskragar – en från Öland och två från Västergötland, tillverkade på 400-talet. Dessa kragar, ofta kallade ”Sveriges första riksklenoder”, hittades på 1800-talet utan att andra fynd hittades i jorden.
Dessvärre vet vi inte vilka som bar dessa kragar eller vilken funktion de hade. En tolkning är att de användes på trägudabilder, medan andra tror att de bars av religiösa eller politiska ledare.
Det syns att kragarna använts, då de visar spår av slitag med bortfallen dekoration. De konstruerades med ihåliga rör som var böjda i ringform. De kan öppnas genom en smart låsanordning. Dekoren består av djur och människor i miniatyr som lötts på och vars innebörd vi idag vet mycket lite om.
Mytologi
Mytologi genomsyrar de flesta föremål i utställningen, från guldbrakteaterns dekor till storslagna smycken. Statyetter och beslag avbildar gudar, gudinnor och andra mytologiska figurer.
I utställningen får du se statyetter och hängen med gudarna Oden och Frö samt gudinnan Freja. Valkyrior, Odens medhjälpare i strider, avbildas på beslagen. Här finns också det äldsta, inhemska krucifixet från vikingarnas handelsplats Birka.
Makt
Föremålen talar ett tydligt maktspråk, vilket illustreras i hjälmen från Vendel (Uppland) och svärden från vikingatiden. Hjälmen är dekorerad med pressade bleck som skildrar bilder ur nordisk mytologi och är tillverkade lokalt.
En bronsplåt för tillverkningen av liknande bleck har till och med hittats på Öland. Ägaren till hjälmen var en storman från en mäktig dynasti i norra Uppland.
I Uppland hittades även en av de mest guldrika gravarna vi känner till från mellersta bronsåldern. Den person som begravdes var troligen både mäktig och inflytelserik och tog med sig en imponerande mängd guldföremål till hinsides.
Mynt
Under perioden från Kristi födelse och några århundraden framåt var de mynt som återfanns i de mer omfattande skatterna i Skandinavien främst från det romerska riket.
Mellan cirka 800 och 1050 kom mynten istället från den arabiska världen, Tyskland och England. Dessa mynt hade ingen egentlig monetär betydelse. Det var vikten som avgjorde värdet.
Trots detta gjordes sporadiska försök att prägla egna mynt, vilket du kan se ett tidigt exempel på i utställningen i Guldrummet: ett mynt från Birka som gjorts om till hänge. Det kom att dröja ända till 1100-talet innan den egna myntningen kom igång på riktigt.
Skatter
Traditionen att begrava silver- och guldskatter i jorden fortsatte även efter förhistorien, särskilt under oroliga tider.
En av Europas främsta medeltida skatter är den gotländska Duneskatten, som samlades ihop under loppet av flera hundra år innan den gömdes. Skatten innehöll vackra bältespännen, bägare från öst och hängsmycken som tillverkats lokalt. Andra skatter inkluderar smycken, dryckesskålar och pärlor med ryskt eller bysantinskt påbrå. Många av Gotlands skatter gömdes undan runt år 1361 då danskarna invaderade ön.
Samiska skatter har hittats på särskilda offerplatser i norra Skandinavien. Dessa består av vackra metallföremål i silver, kopparlegeringar och tenn, tillsammans med renhorn och djurben. I Guldrummet finner du Sveriges största skattfynd från den samiska världen.
Krigsbyten
Slutligen har vi krigsbyten. Ja, även det idag fredliga Sverige har en historia av krig i bagaget. En del av Guldrummets mest imponerande föremål utgörs faktiskt av just krigsbyten.
Nattvardskalkar, biskopskräklor och altarkors nådde Sverige under det 30-åriga kriget från olika ställen i Tyskland.
Det ryktbara Elisabethrelikvariet sägs ha huserat den heliga Elisabeths skalle och utgör ett praktexempel på europeiskt guldsmide.
Besök Guldrummet
Guldrummet är öppet under Historiska museets ordinarie öppettider. Entré till museet kostar 150 kronor. Barn och ungdomar till och med 18 år går in gratis.